Zebbes ilska är stor och det går ut över andra... tyvärr...

Att Zebbe är envis och har ett jäkla humör, det har jag länge vetat. Men att Zebbe har blivit så vältalig det visste jag inte om. Idag har jag sett hur Zebbe blir när saker och ting går emot honom. Zebbe har ett minne som få, bättre närminne än de flesta jag känner.

Ingen ide att diskutera emot honom när han väl är inställd på att han har rätt. Sen i lördags kväll har han envist kämpat för att en person  i hans liv, ska förstå att denne minns fel. Jag som stått bredvid har sett hur Zebbe varit arg, besviken, ledsen, förtvivlad.. och framför allt envis. Igår, söndag, så fortsatte han kampen.. och han vann efter några timmar. Zebbe har svårt att inte låta hans ilska gå ut över andra.. Hans assistent som jobbade i söndags fick ta emot en massa som absolut inte var riktat till denne. Och jag hoppas innerligt att assistenten förstod att det inte var på denne Zebbe var arg på. Förtvivlan över att känna sej så sviken, som Zebbe gjorde i helgen, var orsaken och det gav mej ett stort sår i hjärtat.

Denna gången så visste även jag att Zebbe hade rätt. Jag ville så gärna lägga mej i bråket och hjälpa  Zebbe, men denna gången så kunde jag inte. Saker och ting går upp för Zebbe just nu och de är inte roliga. Jag har dock lovat Zebbe på heder och samvete att detta skall ordnas till inom kort och att jag kommer att göra mitt bästa för att det ska bli bra för honom. Zebbe visste också att han måste ta detta själv. Dvs att prata för sej...

Jag har kramat, torkat tårar, stöttat, pussat och kramat honom igen... Han var så duktig och när han väl fick igenom det han visste att han blivit lovad, så blev han så mäkta stolt över sej själv.

Jag personligen anser att Zebbe har tillräckligt omkring sej.. han ska inte behöva kämpa mot sin omgivning.. Men denna helg så valde Zebbe att ta fajten och han vann.. Dock så inser inte personen han bråkade med, att denne hade fel.. Men det ska jag banne mej se till att denne får reda på... För nu är jag arg!!!

Ett citat från en utav Zebbes långa meningar under denna helg...

"- Du har lovat mej för 2 veckor sedan, det minns jag. Då ljög du alltså för mej, hur kul tror du det är för mej??!!!" detta sade han med tårarna rullandes nerför kinderna.. Jag stod tyst bredvid och bara kramade honom. Just under dessa dagar så har jag av olika anledningar inte kunnat lägga mej i bråket.. mer än att stötta Zebbe här hemma. Men om några veckor så kommer jag med besked att ta tag i detta som hände... Då har jag lite mer stöd omkring mej också.. Måste samla ihop mej och mina känslor. Vill inte säga en massa elaka saker.. Utan jag vill vara ordentlig och tänka ut hur detta ska lösas på bästa sätt...

Jag brukar inte skriva om sådana här saker.. Men nu är jag så less inombords... Ska jag kunna hjälpa Zebbe på bästa sätt, så måste jag lugna ner mej och andas några dagar. Så jag i lugn och ro kan prata om det som har hänt, och med berörda personer.

Jag kan alltså som ni säkert förstår inte berätta mer i detalj.. och jag hoppas att ni runt omkring oss inte berättar något heller här i någon kommentar... Jag vill att saker ska skötas snyggt och inte via nätet.. Men jag behövde få ur mej mina känslor på något sätt, utan att hänga ut någon / några....

Zebbe blev dock glad under eftermiddagen, och han längtar massor till denna veckas aktiviteter på Sommarslottet, som i veckan ska ha vattentema.. Ska bli spännande och se vad som händer då!!! :)

Ha det bra alla som läser.. och jag ska försöka komma igång med bättre uppdatering här inne.. Men det är lite kämpigt att göra något, vad som helst i den här värmen..  Ja, just det.. i veckan får vi dessutom reda på hur det går med ansökan om personlig assistans till skolan... har en magkänsla som inte är så positiv.. Så vi får se om jag har rätt eller fel...