Jag och Fröken tittade på varandra, skrattade och sa okej då gör vi så. Zebbe vände sej om efter mej och jag trodde att han skulle säga något fint som tex Jag älskar dej mamma eller nåt. Men nej då. Ur hans mun slank orden - Ja, mamma, jag säger till om jag får ont..
Som ni förstår så går det bra för Zebbe. Jag är lycklig. Nu ska jag gå tillbaka till skolan och hämta honom. Skriver nog lite mer ikväll sen.
4 kommentarer:
Vilken bra start han har fått! Njut!
Ingegerd
Ja, han är väl trygg och känner sig tillrätta i miljön. Känner han de andra barnen sen tidigare, har de gått på dagis tillsammans?
Jag funderade på hur påverkad Zebbe är av sin sjukdom idag? Du behöver inte berätta om du inte vill.
Du ser ut att ha väldigt vackra barn, utstrålning, temperament. :)
Åh, vad glad jag blir att läsa att det går så bra för Zebbe att vara i skolan! En sån trygg och självständig liten kille han är...
Kram till er
Gud vad skönt för er att det funkar så himla bra! :)
Kram
Skicka en kommentar