lycka tack vare er....

Men hur gulliga är inte ni då???

Här sätter man på datorn, för att bara få skingra tankarna lite. Jag har känt mej lite bättre ikväll. Men fortfarande ändå lite ledsen. Jag tillåter mej själv att vara det, så länge det inte går till överdrift. Inte så att jag har suttit och gråtit.. Men däremot så har jag nog varit ovanligt tyst ( jo, jag kan faktiskt vara tyst.. hihi ) idag och städat massor inför torsdagen.

Men iallefall.. så när jag kollar Zebbes mail, så finns det massor av värmande, tröstande ord ifrån er som följer vår kamp. Jag kommer på mej själv med att le, troligen för första gången idag... Det gick en varm rysning längs min ryggrad. Jag är så glad för Zebbes skull att det finns så många som bryr sej om honom. Både från folk som känner oss " på riktigt" och från folk som "känner" oss via bloggen. Och jag är även så tacksam för era stöttande och betydelsefulla ord riktade till mej och resten av familjen.

Jag kan nog inte förklara vilken energi ni ger oss. Men ni ska veta att ni är så värdefulla för oss.

Tack.... hahahha medans jag sitter här och skriver så ler Thomas och säger... skönt att du sitter och skriver för då säger du inte emot något som jag säger.. hahahhahaha
Han pratar med mej och jag säger bara mmm, jaha, javisst, ja, mmm hmhm osv... Förstår att han njuter... hahaha

Nåja, jag kommer att sova gott inatt tack vare er.. jag önskar er detsamma...

kram från