Vad har hänt under året?? del 1

Året närmar sej sitt slut. Snart är det 2 år sedan som Zebbe träffade läkaren som meddelade om hans sjukdom. Mycket har hänt under detta år.

Under de första 6 månaderna av året så gick all tid åt att förbereda inför förskolestart. Vi hade möten med Zebbes skola, habilitering och dagis. Vi pratade igenom olika hjälp-förslag, hjälpmedel och började lista ut vad som skulle kunna bli problem vid skolstarten.

I början av året så gjorde Zebbe sin första hjärtundersökning. Den visade att Zebbes hjärta mår jättebra just nu. I början av 2010 ska Zebbe tillbaka till sjukhuset för att göra en ny årlig kontroll av hjärtat. Jag var väldigt nervös inför den undersökningen. Tänk om de skulle hitta något fel. Jag hade verkligen panik och var sååå jätte nervös. Men allt gick ju bra och nu inför nästa undersökning så är jag inte alls lika nervös.

Under de första 6 månaderna av 2009 så fick jag via min mammas kille, kontakt med ett toppen assistent bolag. Möten först med habiliteringen, som var mycket noggranna med att säga att möjligheterna för Zebbe att få personlig assistans är mycket små. Men det är värt en chans.
Mötena med assistansbolaget som vi valde, gjorde också klart för mej att möjligheterna är mycket mycket små för Zebbe. Flera timslånga möten gjordes med bolaget. Jag satt i flera timmar och berättade om vad Zebastian inte kan. För det är ju det ansökan går ut på. Att klargöra allt som han inte kan, men som andra i samma ålder klarar. Det var nog det tuffaste jag gjort. Jag insåg ganska snabbt att det var inte så konstigt att jag inte haft ork eller tid att jobba, då all min tid gått åt till Zebbe.

Ansökan skickades in i maj. Sen kom 4 långa långa månader i väntan på svar. I samband med detta så slutade Zebbe på dagis. Han behövde tid för sej själv att ladda ordentligt inför förskoleklass. I början av juni kom Thomas son Preben hem till oss, för att tillbringa hela sommaren med oss. Då hittade vår bovärd en vattenskada i vårt badrum, vilket resulterade i att vi alla fick bosätta oss i Trosa under renoveringen. Att bo med 4 barn och 2 vuxna utan ett fungerande badrum fanns inte i vårt huvud.

I mars i år beslutade jag och Thomas oss för att chansa på att jag kunde hitta en hund som jag tålde. Jag är fruktansvärt allergisk emot hundar.. Men efter att ha gosat ordentligt med Frille och hans mamma, så insåg både jag och Thomas att vi gör en chansning. Frille kom hem till oss i slutet av april. Till Zebbes stora glädje. De fann varandra direkt och Frille är numera en riktig vän och hjälp för Zebbe.

När Zebbe har sina värsta dagar av värk i kroppen, så kommer Frille fram och lägger sej antingen på Zebbes ben för att värma dem, eller så kryper han bara upp i Zebbes famn så Zebbe får krama honom. Planen för Frille nästa år är att gå lydnads kurser, öva sej på att gå bredvid Zebbes rullstol och minicrosser. Vi har redan nu börjat träna på att hämta saker som Frille ska lämna till min hand. Vi använder oss av ordet "tack" när vi vill att Frille ska släppa leksaken försiktigt. Frille är som tur är, ingen hund som lockas direkt av godis. Han tar hellre en omgång med klappar och gos. En rejäl omgång med hårborsten i pälsen är något som får Frille att nästan somna av lycka.

Ja mycket har hänt och mycket kommer att hända. Imorgon gör jag en liten sammanfattning av detta års sista 6 månader och lite mer information om nästa år. Ja, det är helt otroligt att vi redan nu vet massor med datum för möten och läkarbesök.

Ha det gott så länge