trots värme så har han ont

Trots värmen så har Zebbe ont.

Han är det enda barnet ute som går med mysbyxor, benvärmare och långarmade tröjor.. De andra barnen svettas och lider utav värmen. Zebbe har ont ändå.

Varje dag avslutas med ett rykande varmt bad och stretching i vattnet. Han lyfts in i sovrummet, insvept i en fleccefilt och pyjamas. Han ligger med en stor kudde under benen, rumpan i sängen och sen halvsittandes i ryggen. Han snarkar inte då, han gnisslar inte tänder. Han sover gott hela natten.

Hans värk i händerna har ökat, han är stel och mycket kall. trots värmen och handstretching.

Om han mår så nu i 30 gradig värme, hur mår han inte då i 10 minus i vinter??

Han lider, jag lider. Vi båda hoppas, hoppas på framtiden och ett botemedel.

Jag gråter i mina drömmar, jag drömmer om att jag kan ta över hans värk, jag drömmer om att detta bara är en mardröm. Tyvärr väcks jag och mitt liv känns som en mardröm fortfarande. Jag vill inte att mitt barn ska ha ont. Onda ben och händer, kan man inte ge alvedon och ett plåster. Inte ens favorit filmen och en godispåse hjälper emot värken. Det hjälper bara sinnet.

Jag gråter i drömmen, Zebbe gråter i verkligheten. En gråt av förtvivlan. Han vill inte ha sina ben. Han har frågat mej om man tar bort benen, har jag ont fortfarande då. Jag kramar honom och säger, jag vet inte. Kanske får du ont någon annanstans då.

Varma dagar är långa. Kalla dagar är en evighet. Vi börjar redan nu tänka på hur vi ska rusta oss för vintern. Jag lider med honom. Han lider.. Men hoppet finns någonstans hos oss båda.