Det första läkarbesöket....

Felicia var stolt över Zebbes ankomst till världen

Dagen efter förlossningen så var det dags för Tindras första träff med en barnläkare. Jag satt i korridoren och försökte minnas hur det var för 6½ år sedan, då jag satt i samma korridor och väntade på Zebbes första möte med en läkare.

Jag mindes hur jag satt med Zebbe i korridoren och väntade på att få komma in. Jag satt då och hoppades så innerligt att min son skulle vara frisk. Jag hoppades så att inget skulle vara på tok, så Felicia skulle mista sin bror.

Jag mindes också hur lättad jag var efter besöket hos läkaren. Zebbe var en frisk liten pojke. Ingenting var avvikande. Tänk om vi hade fått veta redan då vad som gömde sej inuti Zebbes kropp.

Jag väcktes ur mina drömmar bakåt i tiden, och befann mej helt plötsligt i nuet. Mitt namn ropades upp och jag tog med mej Tindra in för hennes första besök. Jag tyckte det var skönt att få gå in med en liten tjej, då jag visste att Zebbes sjukdom inte skulle tas upp överhuvud taget. Tjejer kan ju inte få denna onda gubbe i sej...

Jag klev in i rummet. Mycket stolt över min lilla tjej. Läkaren hälsar på mej, tittar på Tindra och ler. Vackert barn säger hon. Har hon fått ett namn. Jag säger stolt hennes namn. Läkaren frågar mej om det stämmer att jag hade barn sen tidigare.. Japp 3 sen tidigare och ett bonusbarn.. Jag var så stolt..

Just det... en utav dina söner hade en muskelsjukdom eller hur säger läkaren...

Jag blev iskall, fick blinka bort ett stort antal tårar i ögonen.. Det var som att läkaren slängde en hink iskallt vatten på mej, för att väcka mej ur min lilla dröm som jag var i. Jag vaknade till och klev ut i den kalla verkligheten. Ja min 6 åring har en muskelsjukdom. MMM säger läkaren. Jag läste om det. Men du vet att hon inte kan få den??!! Det jag har läst till mej om Duchenne, så kan inte flickor få den.

Nej jag vet sa jag. Vi gjorde ett moderkaksprov för att ta reda på vad det var för kön och om barnet hade samma som Zebbe. Papprena ligger i min mapp dessutom som du har, där det är bekräftat att de inte undersöker barnet mer eftersom det var en flicka och de kan inte få det. Ja, jag såg de papprena, säger läkaren...

Sen fortsatte hon med Tindras undersökning. Vad hon gjorde och sa minns jag inte så mycket utav. Mina tankar var hos Zebbe.... Jag fick inte ens ha ett dygn av lycka över att ha fått Tindra utan att bli påmind om Zebbe. Jag fick 8 timmar och 25 minuter för att vara exakt.

Varför var hon tvungen att väcka mej ur min dröm???? Jag hade blivit väckt ändå senare under dagen då jag fick komma hem.