Men jag tyckte det var mycket märkligt hur några familjer verkligen gjorde skillnader på hur de behandlade sina barn. En del pratade framtid, barn och giftemål, men bara med syskonen och inte när sonen med DMD är i närheten. En annan familj valde att inte prata framtid alls med någon utav sina barn, just pga en rädsla över att göra sin son ledsen.. Han kommer troligen inte att uppleva något utav det, sa familjen. Därför vill vi inte ge honom förhoppningarna om att så ska ske.
Vi i vår familj behandlar Zebbe på samma sätt som vi gör med alla andra syskon. Dvs vi pratar tjejer / killar, barn, giftemål, jobbplaner, och allt annat möjligt som kanske händer i framtiden. Kanske är det fel av oss... Kanske ger vi honom "falska" förhoppningar. Kanske är det bättre att göra som de andra familjerna. Att inte ge några förhoppningar alls... Jag vet inte.
Jag blev bara lite chockad av att höra att en del gjorde skillnader på sina barn... Visst, till en viss del så måste vi särbehandla dem, men när det gäller deras framtid så vet vi faktiskt inget om den. Hittar de ett bromsmedel så finns det inget som säger att de inte väljer att skaffa barn och gifta sej.. Då kan det ju ha varit bra att ha pratat med dem om detta innan.. Zebbe är bara 6 år.. men han tycker det är kul att drömma om framtiden, därför pratar vi om den.
Vårt sätt är rätt för oss, och deras sätt är rätt för dem.. Ingen utav oss gör "fel". Vi gör bara det vi tror på. Men jag blev lite chockad.. för jag trodde inte att någon familj lät bli att prata om framtiden med sina barn. Framförallt inte med de övriga syskonen..

5 kommentarer:
För mig gör ni ett klokt beslut. Varför ska man inte prata framtid med barnen oavsett? Som du säger så vet ni inget om hans framtid eller hur länge. Zebbe själv kanske kommer med den frågan, kommer jag att få uppleva giftermål mamma.
Jag tror inte på särbehandling men det vet du sen tidigare Mia vad jag står i den åsikten. Tycker du gör helt rätt samtidigt som andra måste få göra sina beslut. Men självklart så måste vi andra reflektera över, hur tänker de nu?
En varm kram till er alla. Hoppas besöket gick bra idag med Tindra. Här florerar det magsjuka just nu och jag råder alla att stanna borta från oss för tillfället.
Massor med kramar från Silverlantz
Alla är vi olika.. Men jag kan med tycka att man inte skall särbehandla, men kan oxå förstå de som inte pratar all framtid med sina pojkar som drabbats av DMD.. Svårt det där.. Men bara man gör det som känns rätt så blir det nog bra :-)
Kram till er..
Mia
Ps.. Vilken härlig bild på Zebbe och Tindra.. Ds
Jag tror att ni gör rätt! Vem vet vad forskare kan komma på framöver? Kanske finns det hjälp i framtiden som gör att Zebbes liv kan förlängas ordentligt! Hopp måste ni alla ha och låt ingen klubba ner er! Jag ryser vid tanken hur det skulle bli om ni inte har hopp! Stackars Zebbe, då väntar mindre roliga saker!
Stå på er! Fortsätt att hoppas!
Ingegerd
Prata på ni! Även om Zebbe kanske innerst inne förstår att han kommer att bli sjukare så inger det ändå lite hopp och avkoppling från svåra tankar om de vuxna runt omkring pratar och skojar om framtiden. När jag låg inne på en "canceravdelning" var det mycket prat och skratt om kommande fester osv även om inte alla kom dit någon gång.Det mår man bara bra av.
Kram
Faster
It is amazing how families react so differently to a DMD diagnosis. I'm on your side, though. We talk about when Rain will be all grown up too. Since Hazel knows she is a carrier, we use "if" for having children, even for getting married. But we say "when" about education, career, responsibilities .... Who knows what the future may bring? I'd say, better to have hopes and dreams. If they're dashed, so be it-- who hasn't had hopes that faded? That's just a part of any normal life.
Skicka en kommentar