De glömmer att bygga bebisarna ordentligt...

För en tid sedan så satt hela familjen i soffan, inklusive en utav Zebbes assistenter. Zebbe satt i soffan med sina skenor på, trots att det var dag. Han hade, troligen i sömnen, råkat få av sej dem så då blev det till att ha dem på dagen istället. Theodor gick på golvet nedanför Zebbe, och la sitt huvud i hans knä. De kramade om varandra och Zebbe tittade på mej.

-Mamma?? Theodor har inte samma sjukdom som jag!?
-Nej det har han inte, sa jag och förstod genast vart detta samtal var på väg.
-Hur vet ni det?
-Vi kollade det när Theodor låg i min mage.
-Kollade ni mej också? undrade Zebbe
-Nej, jag kollade inte dej. För vi visste inte att den sjukdomen fanns då, när du låg där inne.
-Men ni kollade Theodor?!
-Ja, det gjorde vi.

Zebbe satt tyst och funderade en liten stund. Jag lät honom vara.

-Vad hade ni gjort om Theodor hade samma som jag? frågade Zebbe tillslut.
-Jag och Thomas har inte pratat om det, för vi fick ju reda på att han inte hade samma som du.
-Okej. Zebbe blev nöjd med svaret....

-Men mamma.... Felicia har inte heller samma sjukdom?
- Nej tjejer kan inte få den...
-Så lillasyster har inte heller den??
-Nej...

Zebbe blev tyst igen...

Det är bara jag i familjen som har en muskelsjukdom..... sa Zebbe och tittade på mej.

Jag kunde inte annat än att säga - Ja, så är det... MEN!!! sa jag.... Jag är ju den enda i vår familj som är allergisk emot all frukt.., hästar, katter, hundar, massor med mat och andra saker..
Du vet Zebbe, när du låg i min mage glömde ju tanterna och farbröderna att göra delar av dina muskler.. Jaaa skrattade Zebbe.. De glömde det.. Det berättade du förut för mej..

Javisst... sa jag. Men vet du, när jag låg i mormors mage, då var muskeltanterna och farbröderna vakna, men inte de som ska göra att man tål allt som finns.. De sov hos mej, därför är jag allergisk.. Och hos Felicia så glömde eksem-tanterna och farbröderna att fixa hennes hud.. Och Theodor och lillasyster kanske också får något som de är ensamma om i vår familj... Ibland sover gubbarna och gummorna, trots att de ska bygga bebisar.. De glömmer helt enkelt bort att de måste vara vakna..

Ja, så är det.. sa Zebbe. Sen var diskutionen över. Ganska smärtfritt, men ändå så grymt känslomässigt laddat..