torsdag 4 mars 2010

projekt assistans

Ja, Zebbe har verkligen starka band med sina assistenter. Han pratar alltid gott om dem, han själv märker att hans ben mår lite bättre utav deras hjälp. Zebastian har aldrig reagerat så förut emot någon assistent, så jag tror både assistenten, jag och faktiskt Zebbe också blev chockade över hur Zebbe reagerade... Vi får se hur det går idag :)

Vi har påbörjat ett projekt som vi hoppas få svar på i juli. Zebbes skola ville att vi skulle göra ett försök att ansöka om personlig assistans till årskurs 1. Det skadar ju inte att ansöka. Så senaste veckorna har jag samlat ihop intyg som behövs och vårt assistansbolag har jobbat stenhårt med att skriva ihop en bra ansökan. Även om vi är väldigt många som är nästan helt övertygade om att vi får ett negativt svar, så vet man ju aldrig hur de tänker. Att ansöka skadar inte. Även om vi har ytterst små chanser att få det.

När vi ansökte om personlig assistans till hemmet, så var vi ju också övertygade om att får vi ett ja, så blir vi nog inte beviljade så många timmar som vi ansökt om. Och det fick vi ju inte.. försäkringskassan la ju till 21 timmar i veckan till oss. De ansåg att vi ansökt om för få timmar..!!! Så varför inte testa att söka nu till skolan. Antingen blir det ett ja, eller ett nej. Får vi ett nej kan man alltid ansöka igen om något år.

Jag själv vågar inte hoppas på någonting. Det har fungerat bra med resursen i skolan. Hon har verkligen varit toppenbra. Men vi hittat situationer då det faktiskt inte räcker med en resurs. Vi får se om dessa situationer räcker för att få assistans beviljad.

2 kommentarer:

Anna sa...

Hoppas, hoppas. Ni blev ju positivt överraskade sist. Och Zebbes sjukdom är ju inte någon liten flunsa precis.
Tumhållning pågår.

Photo by Maria sa...

Jag hoppas oxå att ni får ett positivt besked..

Kram Mia