Jag är helt slut.. kan jag inte få vara extramamma bara???

Ja, ibland känner jag mej väldigt elak. Mina tankar är inte okej men jag kan ändå inte låta bli att ibland känna att jag inte vill vara Zebbes mamma. Jag älskar honom massor... Men att varje kväll så somnar han väldigt sent.. ca 21:30... i 1½ timme ligger han och gnäller.. Jag har ont. Jag försöker göra mitt bästa. Massera, ge medicin ( alvedon ) bädda om, skaka täcken för att det är varmt, vända på kudden för att den är varm, lägga på flecce filt för att han fryser efter att jag skakat om täcket lite...

Ja listan kan göras lång. För någon vecka sedan så insåg jag att Zebbe varje kväll gnäller massor.. Det är precis som att det är enda sättet att kolla att jag verkligen är hemma och vaken.
Han har inte ont. Musklerna är mjuka och fina. Inte alls stel någonstans.

Igår kväll var jag iväg själv en sväng och kom hem vid halv nio på kvällen. I sin egen säng ligger Zebbe och toksnarkar. Thomas meddelar att han inte gnällt någonting. suck känner jag. Jag känner förtvivlan, ledsamhet och trötthet. Samtidigt som jag även känner en glädje över att då har mina aningar om att han inte har ont just nu på kvällarna besannats. Hade han haft ont hade han även sagt det till Thomas. Men Thomas hade fått säga god natt och sov gott. Sen somnade Zebbe. Bara för att jag inte var hemma.

Ikväll var Thomas iväg och Zebbe har pipit och gnällt hela kvällen. I 4 timmar!!!!!!! Detta smittar ju naturligtvis av sej på Zebbes lillebror. Så 2 gnälliga barn, en sparkande fotbollstjej i magen och Zebbes storasyster som bara vill sitta och kramas med mej. Hunden har inte varit bättre han... spytt, pipit, vägrat att äta, åt först när alla barn somnat..., hunden kommer inte till ro eftersom han har separationsångest. Thomas är borta då går jag fram och tillbaka med jämna mellanrum och piper tills han behagar komma hem igen tänker Frille....

Ja, ibland önskar jag att jag också bara fick vara extramamma åt Zebbe. Så han också somnade lugnt och fint med mej. Jag älskar honom... Men ikväll blev det för mycket med gnäll i 4 timmar!!!!!!!!!!!!!suck... Men vi var sams åtminstonde när han la sej. Han bad även om ursäkt för att han gnällt och tjatat så mycket på mej. Sista halvtimmen innan han la sej så satt vi allihop i soffan och bara var tysta. Skönt.. eftersom han satte igång igen när han la sej..

Nåja.. Även vår snurriga familj har sina snurriga dagar. Han är så glad iallefall över alla era fina och roliga kommentarer.. Han ville skriva mer imorgon.. får se om han orkar :)

Även om man önskar att man hade en annan roll i familjen, så skulle jag aldrig vilja byta bort mitt liv. Jag älskar familjen både när vi har tuffa och bra dagar.

Nu ska jag natta kudden.. Hoppas lillasyster håller sej lugn inatt för en gångs skull.. så jag får sova ordentligt en natt den här veckan.