Jag vaknade för en stund sen. Zebbe grät. Trots en hel natt med sina skenor på, så var hans vader stenhårda. Han hade ont ända upp i höften. Jag tycker inte om Herr Duchenne. Just nu är jag otroligt irriterad och ledsen över att han oinbjuden har slagit sej ner i vårt hem.
Idag blir det en lugn dag för Zebbe. Ska han vara i form inför skolan imorgon så får han inte vara i farten alls idag. Kul att säga åt en 5 ½ åring att sitta ner och vila en hel dag. En 5 åring som har bus och energi i hela kroppen så att det räcker till flera barn.
Jag hatar Herr Duchenne.. Jag verkligen gör det.
3 kommentarer:
Förstår hur du känner!:(
Stackars Zebbe! :( Jag förstår även den "hopplöshet" (eller vad man ska kalla det) som du måste känna. Att inte kunna göra något åt det, hur gärna man än vill.
Jag ska tänka litet extra på Zebbe i morgon! Ska bli kul att läsa om skolstarten. Jag önskar innerligt att han ska tycka det är toppen!
Jag håller tummarna!
Ingegerd
Skicka en kommentar