Han största utmaning i livet är hans kropp. Som blir svagare och svagare. Än så länge finns det styrka kvar i benen och armarna. Men för varje år som han börjar i en ny klass, så är hans kropp också svagare.
För mej är hans skolstart en början på något gott, en lycklig tid, förhoppningsvis. Men det är också starten på en nedräkning. En nedräkning inför en svår tid som kommer att komma.
Det är speciellt när ens barn börjar i skolans värld. För mej är det speciellt. Både på gott och ont.
Nu ska jag kramas med min son, och lägga en hand på magen. Hoppas barnet är friskt..
3 kommentarer:
Hoppas att det kommer gå bra för honom i den nya klassen! :) Jag hängde inte med på det sista, är du gravid eller vad menar du?
Det är ju så tråkigt att höra att han sakta blir bara svagare och svagare och att det inte går att göra något åt det. Barn ska inte behöva ha det så. Jag hoppas dock att han ska få både stimulans och tycka att livet är roligt när han börjar sexårs/skolan. Det är så mycket nytt som händer, som han kanske riktigt lever upp av och tycker är jättespännande!
Det kommer att gå jättebra!
Ingegerd
Söta lilla Zebbe. Jag lider med honom, med er.
Kram
Skicka en kommentar