Nu är vi hemma igen. Semestern har varit helt underbar. Den avslutades på Öland, med Zebbes morfar. Att åka bil var mysigt men lite jobbigt tycker Zebbe.
På Öland så blev det bla Ölands djurpark. En väldigt härlig park. Mycket djur som faktiskt rörde på sej. :) De hade även en massa saker som man kunde åka. Zebbe som väldigt lätt blir åksjuk gav sej dock på några lite häfigare attraktioner. Med skräck blandad glädje så åkte han en liten berg och dal bana, i sällskap utav hans storasyster, som såg till att han kom i och ur ordentligt.
Felicia är hans trygghet i sådana här lägen. Mammor får ju inte alltid åka med i barnattraktioner, då tar Felicia över ansvaret. Man kan se hur hon njuter faktiskt av att få hjälpa Zebbe. Hon känner sej behövd. Oftast så tar vi ifrån henne ansvaret. Hon är barn och vi föräldrar. Hon har sitt liv, och Zebbe har sitt. Men ibland får hon ta över. Men väldigt sällan.
Parken var mycket handikappvänlig. Zebbe ville inte sitta i sin rullstolsvagn, utan skulle gå så mycket som möjligt. Detta resulterade i två saker.
1) En fri Zebastian, som fick vara som vilket annat barn som helst. Han kände verkligen att han fick göra vad han ville.
2) Mycket onda ben när vi kom hem, samt en orolig sömn, troligen pga benen och många intryck.
Bilder kommer inom kort. Har inte hunnit få över dem ifrån kameran. Semester på Öland är verkligen ett bra alternativ för en som har onda ben.
Vi åkte även tåg, som min farbror körde, om det berättar jag mer om och visar bilder ifrån, i nästa inlägg. Som troligen kommer ikväll... Efter att all tvätt tvättats.... :)
torsdag 6 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag kan tänka mig att det kanske var värt det att han fick känna sig som vilket barn som helst även om han fick väldigt ont på kvällen. Man måste ju få må bra psykiskt en stund också :)
Så härligt för Zebbe att få känna sig som vilken kille som helst! Det kommer han att minnas. Kanske det nästan är litet värt att få ont i benen efteråt!
Så skönt för er att få litet semester och att ni haft det skönt!
Kram!
Ingegerd
Det låter som om det trots allt var värt mödan, eller hur jag nu ska uttrycka mig så att det inte låter fel. Äsch, du fattar nog :-).
Kram
Skicka en kommentar