Zebbes händer

Zebbe somnade först utav alla igår kväll. Helt slut. Han orkade inte vara uppe och spela med oss. Jag tror tisdagens äventyr tog slut på honom.

Under middagen igår, så observerade jag och min kille, att Zebbe gärna knyter sin vänsterhand. Något som också påpekades i våras på Astrid Lindgren... Zebbes glömmer bort sin vänsterhand, knyter den så den blir blå nästan. Sen gråter han för att det gör så ont att tänja ut den.

Vet inte riktigt vad vi ska göra. Men vi gör så gott vi kan. Påminner om att använda den och påminner om att den ska vara öppen. Zebbe själv tycker detta är mycket jobbigt. Dels för att han upplever det som tjat ifrån oss. Sen blir han rätt trött på sej själv tror jag. För att han inte kommer ihåg handen.

Ska göra iordning en kom ihåg lista, tills nästa gång vi träffar Zebbes sjukgymnast och Zebbes läkare. Så får vi se vad de säger. Att han är svag i vänsterhanden påverkar även hans körning med minicrossern. Han orkar inte bromsa med vänsterhanden. Och det är väldigt jobbigt för honom att hålla in högerhanden hela tiden för att kunna köra den. Vi har som sagt inte hittat det ultimata hjälpmedlet ännu, så han kan vara fri.. Men tids nog så hittar vi den...