många frågor... inga svar

I helgen så har Zebbe varit hos sin pappa. Det har då gett mej en paus i mammalivet. Men så mycket paus blir det ju förstås inte. Hela tiden så funderar man ju hur man kan göra livet lättare för honom, hur livet kommer att bli sen. Hur kommer Zebbes liv att bli? Kommer han att få det bra?? Hur kommer vårt liv att bli..

Ja frågorna är många, många men svaren kan vi inte få.

Jag skriver här på bloggen för att senare kunna gå tillbaka till inläggen och läsa vad jag skrivit. Jag behöver kunna gå tillbaka och läsa hur jag mådde då, hur Zebbe mådde osv.

När perioderna under året är som mest hektiska, så är det skönt att ha bloggen som ett hjälpmedel till att sortera allt som händer. När man är inne i ruset så är det svårt att hänga med vad man känner, vad som händer. Vad som är på gång osv.

Just nu är det främsat för oss att planera för boende och bil. Det är något som vi vill ha. En bil, så vi kan åka vart vi vill. När vi vill och hur vi vill. Det är dock inte det lättaste att varken ha råd eller tid att leta efter en bil. suck. Det är mycket som ska uppfyllas. Men den tiden kommer då vi finner en bli och ett ställe att bosätta oss för alltid.

Många tankar men än så länge inte jobbigt så att jag gråter.. men det är tufft... önskar inte min värsta fiende detta ... men jag skulle aldrig vilja byta liv heller....